Det är konstigt hur många missförstånd det verkar finnas kring vad vetenskap är och gör.

Jag tror att det åtminstone delvis beror på hur media väljer att rapportera om forskning, på att vissa begrepp har en annan innebörd i vetenskapliga sammanhang än i vardagliga och att många tycks ta sig igenom gymnasiet utan att någonsin faktiskt få veta ens grundläggande fakta kring vetenskapliga metoder. Så jag tänkte ta upp några av de vanliga missförstånden.

1. All vetenskap bygger på empiri

Den vetenskapliga metod som de flesta känner till är empiri, vilket också är vad jag huvudsakligen kommer prata om i det här inlägget. Något som de flesta inte tycks känna till är att det är en av flera olika vetenskapliga metoder och att särskilt humaniora och samhällsvetenskap brukar använda andra metoder. Jag är inte alls tillräckligt insatt i de olika metoder som brukar användas inom humaniora och samhällsvetenskap för att förklara det, men om någon annan skulle känna för att skriva om det så får ni gärna länka eller gästblogga här.

2. Empiri kan användas på alla frågor

Empiri som vetenskaplig metod börjar med att man formulerar en hypotes. En vetenskaplig hypotes är ett påstående som kan kontrolleras. Ett exempel på ett sådant påstående är att autism orsakas av vaccinationer*. Problemet uppstår när folk vill ha (natur-)vetenskapliga bevis för påståenden som inte kan undersökas av naturvetenskapen. Metafysiska påståenden är ett exempel – begrepp som ödet, gud, fri vilja och liknande kan inte kontrolleras. Värderingar är ett annat – det går att undersöka om något resulterar i vissa olika effekter, men inte om det är bra eller dåligt. Ett tredje är definitioner – jag kan inte ha en hypotes som går ut på att äpplen är gröna om min definition av äpplen inkluderar att de är gröna.

Att ett påstående inte kan undersökas av vetenskapen säger inget om dess sanningshalt, vilket många vill få det till. Som vetenskapen ser ut nu så kommer den aldrig kunna säga någonting om huruvida det finns en gud eller om dödsstraff är dåligt, men det är inte ett argument vare sig för eller emot något av dessa påståenden.

3. Vetenskapen bevisar saker

Här är en kul grej med empiri: Du kan alltid ha fel. Alltid. Oavsett hur mycket som talar för din sak. Delvis för att empiri bygger på erfarenhet och bara för att något skett på ett visst sätt 99 gånger betyder det inte att samma sak kommer hända när man testar det för hundrade gången. Jag har aldrig vunnit högsta vinsten på Triss, men det är inte omöjligt att jag kommer göra det i framtiden. Beroende på vilket område det rör sig om så kan förändringar i vad man tror sig veta ske väldigt snabbt – jag pluggar ju medicin och mina lärare påpekar gärna att det mesta jag lär mig nu kommer vara utdaterat inom tio år.

Ett annat problem här är att utfallet när man försöker testa en hypotes inte behöver ha med hypotesen att göra. Säg att jag vill testa hypotesen att graviditeter orsakas av oskyddat PIV-sex mellan en biologisk man och biologisk kvinna och vill göra det genom experiment.** Så, jag låter en man och kvinna ha sex och ser vad som händer. Om kvinnan inte blir gravid så kan det bero på flera olika saker: någon av de båda är steril eller har nedsatt fertilitet, kvinnan hade inte ägglossning just då, deras metod under sexet förhindrade befruktning eller något annat. Min hypotes kan fortfarande stämma. Men om kvinnan blir gravid så kan min hypotes fortfarande vara fel – hon kanske har gjort något annat som orsakar graviditeter.

För att få någon uppfattning om huruvida min hypotes stämmer eller inte så måste jag upprepa samma experiment flera gånger. Om utfallet alltid är vad min hypotes förutspår så stärks min hypotes och om det aldrig är vad min hypotes förutspår så är försvagas den. Men den är aldrig bevisad eller motbevisad, för jag kan inte vara säker på att mitt utfall beror på min hypotes. Det skulle också kunna vara så att graviditeter är en belöning från högre makter då en biologisk kvinna och biologisk man har sex och deras själar rör vid varandra, det går bara inte att undersöka inom naturvetenskapens ramar.

4. En vetenskaplig teori är samma sak som en vardaglig teori

”Teori” i vardagliga sammanhang brukar användas ungefär som en synonym till en gissning. Det skapar lite förvirring när det talas om vetenskapliga teorier, som kan vara något helt annat. Evolutionsteorin är en teori och med nuvarande vetenskapliga metoder så kommer den aldrig bli något annat heller. Begreppet används lite olika i olika sammanhang – som jag förstått det så är den formella definitionen av en teori en förklaringsmodell för ett visst fenomen som stöds av empiriska observationer. Att en vetenskaplig teori är en teori betyder alltså inte att det saknas stöd för den.

5. Korrelation är kausation

Eller, i (något) begripligare termer: Om fenomen A är statistiskt sammankopplat med fenomen B så är fenomen A orsaken till fenomen B.

Ett exempel som ligger mig nära till hands är fetma. När man talar om fetmarelaterade sjukdomar så menar man sjukdomar som utifrån statistik verkar vara vanligare hos människor med ett BMI över 30 än hos befolkningen i stort. Det gör att fetma betraktas som en riskfaktor vid dessa sjukdomar. Det leder många att genast hoppa till slutsatsen att fetma är orsaken till dessa sjukdomar. Problemet där är att det inte nödvändigtvis stämmer – statistiken säger inget om orsakssamband. Det är en riskfaktor vid hjärt- och kärlsjukdomar att vara man, men de flesta hoppar inte direkt till antagandet att könet är orsaken till sjukdomarna.

* Att autism skulle orsakas av vaccinationer har visst varit en någorlunda vanlig uppfattning, men det finns såvitt jag vet inga studier som har kunnat visa ett sådant samband. Förmodligen rör det sig istället om att barn som har tillgång till vaccinationer i större utsträckning får korrekta diagnoser då de har autism än barn som inte har det. Punkt 5, alltså.

** Det finns andra, i sammanhanget mer realistiska alternativ att undersöka en hypotes på, men det är menat som en förklaring. Roll with it.