Om att "dö i förtid"

"Dö i förtid" används ju ofta när det ska pratas om hur farligt något är. Hur definieras det, egentligen?

 

När det pratas om att t ex rökare dör i förtid så menar man väl att rökare i genomsnitt lever kortare än icke-rökare, men det känns fortfarande som ett märkligt begrepp. Hela Sveriges befolkning lever i genomsnitt kortare än Japans befolkning. Dör vi i förtid?

 

Jag tycker att det är märkligt att prata om död som om det finns en viss ålder då livet automatiskt slutar. När det talas om att dö av naturliga orsaker eller hög ålder så är det som vanligen menas att dö av sjukdom. Din kropp har inte ett förbestämt utgångsdatum. Medellivslängd är den tid vi skulle leva om en hel grupp människors livstid slogs ihop och seda delades ut jämt till alla i gruppen - det säger inte särskilt mycket om hur länge en enskild individ kan förväntas överleva.

Jag tror att det här uttrycket används mest för att skrämma upp människor. Klart det låter mer slagkraftigt att dö i förtid än att tillhöra en grupp som statistiskt sett lever kortare än genomsnittet av befolkningen i allmänhet, alternativt kortare än genomsnittet av de som inte tillhör samma grupp.

 

Jag menar såklart inte att alla borde börja röka, eller göra något annat som är sammankopplat med försämrad hälsa eller förkortad livslängd. Men jag tycker inte det finns någon poäng med att låtsas att personer som gör det på något vis kommer missa en del av sin livslängd.

Förolämpningar

Jag försöker undvika att använda förolämpningar i skrift. Eller ja, jag skriver ofta att olika personers beteende är [negativt klingande adjektivt], men jag försöker undvika att kalla någon ett nedsättande ord. Ofta tycker jag att förolämpningar av det slaget får ersätta förklaringar av vad med en persons åsikter eller beteende som man ogillar, vilket känns lite oseriöst. Sen så har vi det faktum att många av de mer vedertagna förolämpningarna representerar en attityd till olika grupper som jag inte delar och inte vill förmedla.

 

Många, många andra har inte samma inställning. Jag vet inte om det är en vanesak eller samma "frihet är att få kränka folkgrupper utan att någon tar illa upp"-inställning som de som försvarar termen negerboll brukar dra upp. Eller så inser folk inte riktigt vad deras val av förolämpningar förmedlar. I händelse av det senare tänkte jag förklara det.

 

Poängen med en förolämpning är att förlöjliga eller kränka någon. Om du försöker förolämpa någon genom att kalla dem en jävla mupp så antyder du att det är oönskvärt att vara en mupp. I förlägningen kan det också antyda att muppar är underlägsna, inte värda att lyssna på och generellt dåliga. Om du inte tycker de sakerna om muppar eller en grupp som sammankopplas med muppar så borde du inte använda termen när du vill förolämpa folk. Så enkelt är det.

 

Könsspecifika förolämpningar är en festlig underkategori. Tycker du att någons beteende är förkastligt eftersom denne tillhör ett visst kön? Om inte, använd inte förolämpningar som är starkt sammankopplade med dennes kön för att beskriva beteendet.

R*brik

En grej som jag inte fattar är när folk skriver svärord eller skällsord och byter ut en eller flera bokstäver mot en asterisk. Hur är det mer rumsrent att skriva j*vla än jävla?

 

Jag tänker mig att det kan ha uppkommit på forum som blockerar användningen av vissa ord för att undkomma det, men det verkar vara någorlunda vanligt på platser där så inte är fallet. Vad är grejen?

"Du gör dig till ett offer"

Jag blir så trött på människor som säger åt andra personer att de inte borde göra sig till offer/se sig själva som offer/sätta sig i en offerroll. Först och främst, begreffet "offer" exkluderar lite någon egen retrospektiv valmöjlighet kring saken. Visst kan du undvika att bli offer för, säg, en biltjuv, genom att inte äga någon bil, men har din bil redan blivit stulen så blir du inte mindre utav ett brottsoffer för att du väljer att inte se dig som ett sådant.

Hela "sluta se dig som ett offer"-resonemanget är egentligen ett annat sätt att säga åt folk att sluta tycka synd om sig själva. Helt bortsett från att felanvändningen av ordet irriterar mig så brukar jag dessutom störa mig på vad det vill förmedla. Vanligtvis är det en kommentar på blogginlägg/krönikor/debattartiklar/whatever då författaren uppmärksammar ett problem. De brukar inte vara överdrivet självömkande och relativt ofta föreslå eller be om lösningar. Till skillnad från vad "sluta vara ett offer"-kommenterarna tycks tro så försvinner vanligtvis inte problem för att man ignorerar dem. Relativt ofta förvärras de om ingen uppmärksammar, protesterar emot och försöker lösa dem.

Jag vet inte riktigt varför det har blivit något fult att vara ett "offer", men det gör mig arg. Det tar fokus från personerna som utsätter andra människor för saker som gör dem till offer och lägger istället skuld på de utsatta. Det som borde vara fult är att skada och såra andra människor, inte att bli sårad och skadad.

Om homosex och damfotboll

Igår störde jag mig på en forumdiskussion om begreppet "gayvänner", efter att sådana eftersökts. Jag tycker att det är nedlåtande och kränkande att kalla sina homosexuella vänner för gayvänner (eller bögvänner, eller homovänner, eller flatvänner...) samtidigt som man kallar sina heterosexuella vänner för vänner. Dels implicerar det att "vän" skulle betyda en heterosexuell sådan, vilket faktiskt inte stämmer. Det antyder även att "gayvänner" skulle vara något annat än riktiga, vanliga vänner. När man, som vissa personer i tråden, säger att man vill ha gayvänner så låter man sexualitet bli ett definierande karaktärsdrag istället för att behandla homosexuella som riktiga människor, med personlighet, intressen, social komptens, förmågor och brister som är helt oberoende av deras sexuella läggning. Att vilja bli vän med någon på grund av deras sexuella läggning är avhumaniserande och oacceptabelt.

 

Det här görs hela tiden, i mängder av sammanhang. "Fotboll" kan omfatta både damfotboll och herrfotboll, men det är bara när man talar om damfotboll som en avskiljning görs. Svenska fotbollsförbundets hemsida har kategorierna Allsvenskan och Damallsvenskan.

Barack Obama är en svart president, medan George W. Bush bara var president.

Män är politiker/chefer/sopgubbar och kvinnor är kvinnliga politiker/chefer/sopgubbar.

Kvinnor är strippor/sekreterare/modebloggare/dagisfröknar medan män är manliga strippor/sekreterare/modebloggare/dagisfröknar.

Olikkönade par har sex, samkönade par har homosex.

Transpersoner är transkvinnor och transmän, cispersoner är kvinnor och män.

 

I vissa sammanhang kan det såklart vara nödvändigt eller önskvärt att specificera någons kön, hudfärg, läggning eller liknande. Däremot är det inte önskvärt att av slentrian upprätthålla normer om hur en dagisfröken, president, fotbollspelare eller vän är. Det är onödigt, tröttsamt och i värsta fall rakt av nedvärderande.

RSS 2.0