Jezebel skrev nyligen en artikel där de pratade om att ökningen av människor med ett BMI över 30 verkar ha stannat av. I kommentarerna diskuteras vilka födoämnen som kan tänkas vara ansvariga för den så kallade ”fetmaepedemin” och hur man egentligen bör äta. Inget nytt under solen, med andra ord.

Det är lite spännande hur förespråkare från i stort sett alla olika dieter insisterar på att de har vetenskapen på sin sida. Oftast har de ju rätt i att det finns åtminstone någon studie som stödjer idén om att deras diet gör människor friskare och smalare, eller rätt många studier för de mer populära dieterna. Ofta så är dessa missvisande på ett eller annat sätt, vilket inte är så konstigt när de vanligen finansieras av någon som har ett ekonomiskt vinstintresse i studiens utfall.

Vad säger egentligen den samlade forskningen på området fetma, dieter och viktnedgång?  Tja, att de flesta som en gång blivit tjocka förmodligen aldrig kommer bli permanent smala – även om de bantar, motionerar, tar läkemedel eller gör operationer. Att de flesta restriktiva dieter leder till viktnedgång och förbättrat hälsotillstånd på kort sikt, men till viktuppgång på lång sikt. Att så kallad ”jojo-bantning” är skadligt. Att det går att hitta belägg för och emot de flesta dieter. Att kroppsvikt har mer med genetik än med livsstil att göra. Att det finns argument för och emot de flesta dieters påstådda inverkan på hälsa och livslängd.

Det finns en ganska uppenbar slutsats att dra utifrån det här, nämligen att vi faktiskt inte vet hur man bör äta. Så vi kanske borde sluta försöka hitta svaret på den frågan hos forskningen.

Det låter kanske vetenskapsfientligt, men fundera på det. Forskningsresultaten styrs inte bara av vetenskap, utan också av politik kring mat, fett och medicin. Inte ens vår definition av fetma är framtagen från objektivt håll – de nuvarande avgränsningarna för övervikt och fetma på BMI-skalan bestämdes av människor med vinstintresse i bantningsindustrin. Vi bildar oss inte en uppfattning om ett politiskt parti enbart genom att läsa deras eget pressmaterial – varför skulle vi göra det när det gäller en diet?

Uppenbarligen finns det ingen konsensus inom vetenskapen om hur vi ska äta, vad som är nyttigt, vad som är skadligt och hur stor skillnad det egentligen gör.

Så här är en kontroversiell, alternativ lösning; Ät på det sätt som får dig att må bra. Ät mat som du tycker smakar gott och som får dig att må så fysiskt och psykiskt bra som är möjligt. Kom ihåg att psykiskt välmående också är en viktig del av välmående.  Respektera att det inte nödvändigtvis är samma sak som vad någon annan mår bra av och försök inte övertyga dem om storheten i dina matval.