"Hög/lågfungerande"-begreppet är problematiskt

I autismsammanhang så används ofta termen "högfungerande", som motsats till den inte fullt så använda "lågfungerande". Dels för att "högfungerande autism" faktiskt är namnet på en autismspektrumdiagnos, men ibland också bara för allmän beskrivning.

 

Jag tycker att det är ett problematiskt begrepp. Till en början så är det en märklig indelning eftersom det är svårt att göra en tydlig indelning av vilka personer med autismspektrumdiagnoser som är hög- eller lågfungerande. Det som åsyftas är nästan alltid intelligens, social förmåga och verbal förmåga, men det säger inte nödvändigtvis särskilt mycket om funktion. Som exempel så finns det autister som inte uttrycker sig genom tal men lever och arbetar utan problem eller hjälp. Det finns också autister med hög intelligens och god verbal och social förmåga som inte klarar av vardagssysslor utan hjälp.

 

Att en person med en autismspektrumdiagnos beter sig på ett sätt som uppfattas som neurotypiskt betyder inte att det sker utan ansträngning och även om det gör det så betyder det inte att personen inte har andra områden där deras funktion är nedsatt. Det är inte så enkelt, men tyvärr antas det ofta att så är fallet. Det här blir ett problem när det gäller self-advocacy, för "högfungerande" autister påstås ofta vara för högfungerande för att kunna representera "lågfungerande" autister och de som kan och väljer att uttrycka sin åsikt anses genast vara högfungerande.

 

I praktiken så resulterar den här indelningen och attityderna kring den någon moment 22 där den som är funktionell nog att be om hjälp avfärdas som för funktionell för att behöva den.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0