Aspergers syndrom

Jag har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Det kallas Aspergers syndrom och jag fick diagnosen efter en omfattande utredning som inkluderade EEG-undersökning, skiktröntgen, en samling tester av kognitiv förmåga, motorisk förmåga, verbal förmåga, samtal med mina föräldrar om min utveckling som spädbarn och säkert fler saker som jag har glömt. I diagnosen inkluderas bland annat nedsatt empatisk förmåga* och nedsatt social förmåga, men mängder av andra saker också.

 

Just delen om sociala svårigheter och nedsatt empati verkar vara det som är mest allmänt känt och även mest missuppfattat. Asperger och andra neuropsykiatriska funktionshinder används ofta som en ursäkt för dåligt beteende. Då syftar jag inte på att personer som har, tror sig ha eller ljuger om att ha dessa funktionshinder. Jag syftar på personer som verkar tro att alla som beter sig illa har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. De syns i kommentarer på bloggar, DN:s etikettspalt och lite varstans, när någon ondgjort sig över en annan människas okänsliga eller olämpliga beteeende. Vanligen insisterar de på att en del personer faktiskt har funktionshinder som gör att de inte förstår att deras beteende upprör, och att det är elakt att bli upprörd då.

 

Är du en person som skriver sådant? Snälla sluta.

 

Det finns fyra anledningar till varför det här är skitirriterande.

 

  1. Det faktiskt finns folk som bara är idioter också. Eller självupptagna, eller ignoranta, eller distraherade, eller stressade, eller på dåligt humör. De kan vara oförskämda, otrevliga, jobbiga och elaka. Asperger tros finnas hos omkring fyra promille hos befolkningen. Jag är ganska säker på att dåligt humör är betydligt vanligare.

  2. Aspergers syndrom betyder inte att man beter sig som ett svin. Det ihärdiga användandet av AS som en ursäkt för oförskämt och elakt beteende ger en bild av att Asperger innebär att man beter sig om ett svin. För det första inkluderar Asperger mycket mer än bara sociala svårigheter, och för det andra är de sociala svårigheterna sällan att man slår och är direkt elak mot andra människor. Det stigmatiserar syndromet och skapar missförstånd.

  3. Personer med Aspergers Syndrom är inte dumma i huvudet. De allra flesta med Asperger är helt kapabla att lära sig saker. Precis som dyslektiker faktiskt kan lära sig hur ord stavas så kan vi lära oss sociala koder, att känna igen känslouttryck och definitivt att inte förolämpa och skada andra personer. För de flesta kommer det inte naturligt och kräver mycket träning, men det är inte omöjligt. Det kräver såklart att folk faktiskt berättar för oss och reagerar när vi beter oss oönskat. Att ha överseende med det för att vi har ett funktionshinder är bara kontraproduktivt.

  4. Det är okej att bli arg på människor med funktionshinder också. Det är inte fel, elakt eller okänsligt att bli arg på någon som har ett funktionshinder. Det är helt okej. Orsaken till en persons beteende gör inte att beteendet blir trevligare för personen som utsätts för det. Om någon är elak och otrevlig mot dig så har du rätt att bli arg, säga ifrån och ogilla personen. Även om denne har ett funktionshinder.

 

 

*Nedsatt empatisk förmåga betyder i sammanhanget svårigheter att förstå, känna igen och förutse andra personers känslor. Det är inte samma sak som att helt enkelt strunta i dem eller att vara inkapabel att känna medlidande.



Kommentarer
Arga bibliotekstanten

Hej! Jag hittade hit genom en kompis som tipsade. Tack, vilken bra sammanfattning du ger och så skönt att höra från någon som på riktigt är drabbad av Aspergers och som inte tar illa upp(?).

Du tänkte säkert inte på just min blogg, men jag får en hel del skit från vissa läsare när jag skriver om personer som möjligtvis lider av någon form av syndrom eller psykisk sjukdom.

Jag menar inte illa med det jag skriver utan jag vill bara skildra verkligheten utifrån min synvinkel.

Visst kan det vara jobbigt när någon skriker och är otrevlig mot dig, även om man förstår och känner medlidande för att den personen mår dåligt. Och det behöver inte betyda att man hånar eller är föraktfull bara för att man skildrar det.

Jag önskar dig allt gott :)

2011-06-10 @ 18:45:03
Alice

Men oj, jag läser din blogg ju. Jag tar inte alls illa upp av att andra personer berättar om människor med mentalsjukdomar eller för den delen upplever kontakt med dem som frustrerande. Däremot blir jag såklart arg om någon skriver rakt av kränkande saker kring AS och andra psykiska problem, men det är ju helt annorlunda.

2011-06-10 @ 19:58:30
URL: http://theolddays.blogg.se/
Rosa

Ja,såär detsåklart.Men om en arbetskamrat t ex äroförskämd,säger dummaskaer, vill alltid bestämma, stryntar i att alla ska synast exi ettgrupparbete.ärdessutomspråkpolis, entonig röst, formelltspråk,litemimik. Omman tror att hon har asperger? vadgörman då? Blir man batra stubinkort förbannad då? ellerskaman förklaravrförman blir förbannad? Hur behandlar man en arbtskamratsom beter sigsomen aspiemen vad jg vetej hardiagnos?

2012-02-07 @ 22:59:43
Alice

Rosa: Hur skulle du behandla arbetskamraten om du inte trodde att hon hade Asperger? Jag antar att du skulle konfrontera henne kring beteendet och berätta vad det är som du tycker är fel med det. Hennes eventuella diagnoser har egentligen inget med saken att göra - det är ju hur hon beter sig som du har problem med, inte varför hon gör det.

2012-02-08 @ 07:15:32
URL: http://theolddays.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0