Homonormen

I mitt förra inlägg skrev jag ju att det inte finns någon homonorm på samhällsnivå. Varför skrev jag så, tro? Jo, för att homosexualitet faktiskt är normen i vissa sammanhang - mer specifikt HBTQ-sammanhang.

 

Det jag bryr mig om med det här är ju inte att heterosexuella exkluderas, då. Om jag träffar någon på en kvällskurs i fågelskådning så antar jag att de är intresserade av fågelskådning - det kommer sig lite av kontexten. Det jag bryr mig om är att BTQ-delen istället osynliggörs. Jag identifierar mig som bisexuell (eller pansexuell) och det är ärligt talat lite drygt att bli bortglömd i sammanhang även där min sexuella läggning är menad att inkluderas. Det känns lite tråkigt att vi pratar om "homoäktenskap" eller för den delen "bögsex" när det inte alls är säkert att någon som har ett förhållande med eller sex med en person av sitt eget kön är homosexuell. Det är alltid trevligt att bli inkluderad.

Sen så har vi det faktum att personer som är bisexuella (eller pansexuella, eller polysexuella, eller queer, eller något annat som inte är vare sig homo eller hetero) ibland ses som mindre "legitima" medlemar av HBTQ-rörelsen. Vilket ju faktiskt bara suger. Så eh, inkludera gärna oss. Och asexuella personer, för den delen.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0