Nu har jag sett I rymden finns inga känslor. Rätt rolig och söt film, inget vidare porträtt av Aspergers syndrom. Den typ av porträtt som får mig att anta att personen som skrev den har skapat sig en uppfattning om autismspektumtillstånd efter att ha läst om dem på Wikipedia och kollat på Rain Man.

Jag skulle inte ha så mycket emot dåliga porträtt av AS om det inte var för att dessa dåliga porträtt nästan alltid beskrivs i positiva ordalag av recensenter och hjälper neurotypiska personer att bilda en uppfattning om vad det innebär att ha Aspergers som för de allra flesta inte stämmer. Jag beter mig inte som filmens huvudperson. Ingen av de personer med Asperger jag träffat, och det är en hel del, beter sig så.

Det vore fantastiskt om filmskapare som tänker ge huvudpersonen i en film ett funktionshinder och framhålla detta funktionshinder filmen igenom kunde ta och… ja, träffa någon som har funktionshindret i fråga först. Så att alla vi som har olika funktionshinder slipper bli irriterade när människor utan funktionshinder pratar om hur realistiskt och rörande filmen porträtterar funktionshindret i fråga.

Kan vi säga så, alla ni filmskapare som säkert läser min blogg? Ni slutar göra research på Wikipedia och ser till att anställa någon som vet vad de pratar om som rådgivare istället?

Toppen, tack.